Malmqvist (M): Det finns ett könsgap i Moderaterna

INTERVJU. Josefin Malmqvist tog över som ordförande i Moderatkvinnorna  i våras. Hennes roll är att driva på jämställdhetsarbetet både internt och externt.

Josefin Malmqvist är riksdagsledamot sedan 2018. Men under våren fick hon ytterligare ett uppdrag när hon tog över som ordförande för Moderatkvinnorna, efter Ulrica Schenström. 

Som ordförande för det kvinnliga nätverket inom Moderaterna ska hon locka fler till partiet genom att externt lyfta frågor som är viktiga för kvinnor och internt lyfta fram och utbilda kvinnor för att de ska kunna ta ledande poster inom partiet. 

– Om vi ska vinna fler kvinnor som väljare så behöver vi säkerställa att Moderaterna är det parti som har bäst politik för kvinnor i dag. I stora delar tycker vi att vi har det. I vissa delar ser vi att det finns utrymme att fortsätta utveckla politiken, säger hon till Altinget.

Trygghet och integration

Men vilka frågor är det då som är viktigast för kvinnor i dag? Enligt Malmqvist står trygghetsfrågorna högt på agendan.  

– Många kvinnor upplever en oro och en utsatthet och det behöver politiken ha svar på, säger hon.

Även att få in fler kvinnor på arbetsmarknaden och framför allt utrikesfödda kvinnor är en fråga hon driver. 

– Det är helt avgörande för vi vet från forskningen att sannolikheten för barn att hamna i utanförskap ökar om deras mödrar lever i utanförskap. Det är viktigt att bryta det utanförskapet tidigt så att barn får förebilder som går till jobbet och inte till socialtjänsten.

Internt arbete

De sakpolitiska frågorna drivs utåt bland annat genom debattartiklar. Men en lika viktig, kanske viktigare, del är att pressa på partiet internt i frågorna och lyfta kvinnoperspektivet. 

– Det är en balansgång att driva på och pressa partiet och samtidigt vara en del av partiet. Mycket av det arbete vi driver är internt. Som ordförande sitter jag med i en lång rad interna forum där jag lyfter vårt perspektiv i frågor. Det är en del av arbetet som kanske inte syns utåt, säger Malmqvist.

Som ordförande för Moderatkvinnorna sitter Malmqvist i partistyrelsen.

Mentorer

En annan stor del av Moderatkvinnornas uppdrag som inte syns utåt är den interna utbildningen av kvinnor. Nätverket har en ledarskapsutbildning på 2,5 år som syftar till att rusta kvinnor inom partiet att ta tunga uppdrag. Som kvinnlig medlem i Moderaterna kan man ansöka. Om man blir antagen väntar workshops och seminarier. 

Man har också ett mentorskapsprogram. I det hjälper kvinnliga moderater som tidigare varit ministrar, kommunalråd eller haft andra ledande positioner till att vara ett stöd för de som är mer nya på posterna.  

– Det tror vi är viktigt för att fler kvinnor ska våga ta steget och ta en ledande befattning.

Ojämställt

Moderaterna har i dag en mer jämställd representation än historiskt berättar Malmqvist. Samtidigt finns det fortfarande ett “könsgap”. 

– Vi har färre kvinnor än män som röstar på oss. Vi har färre kvinnor än män som är medlemmar i Moderaterna. Vi har färre kvinnor än män som är förtroendevalda. Så på alla nivåer ser vi att det finns ett behov att lyfta de här perspektiven, säger hon och tillägger: 

– Det är en viktig del av Moderaternas ambition att vara ett statsbärande parti. Då måste vi också representera hela landet.

Nej till kvotering

Vägen dit ska gå just via utbildning och mentorskap. Josefin Malmqvist tror inte på kvotering. 

– Som kvinna eller man vill man bli vald på sina meriter och kompetens. Därför tror vi på att rusta kvinnor med den kompetens de behöver så att de kan ta plats. Snarare än att säga att det ska vara ex antal huvuden vid det där bordet. Jag tror att kvotering kan vara kontraproduktivt.

Forrige artikel ”Partierna tar inte till vara äldres kompetens” ”Partierna tar inte till vara äldres kompetens” Næste artikel Omplacerade generaldirektörer saknar uppgifter Omplacerade generaldirektörer saknar uppgifter
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.